Operationen
Jaa, vet inte alls vart jag ska börja. Det är så mycket som har hänt på så kort tid.. Hästarna kom som sagt ut på bete under midsommaren, dom är nu i Muodos så jag har sån Lýsingur saknad nu så jag håller på att bli galen..
Ni som har läst min blogg har säkert sett dom 2 bilderna på Dixie när hon ligger med bandage..
Det var den 29;e juni olyckan inträffade. Vi hade just kommit till mamma och pappa, la en filt på gräset och skulle börja få lite färg.. Robert tänkte att han skulle tvätta bilen så han var påväg in för att hämta en hink. Dixie som låg under grannens husvagn i skuggan fick lite väl bråttom efter husse. Hörde bara ett litet pip ifrån henne när hon sprang iväg men tänkte inte mer på det. Sedan när jag vänder mig om hänger en stor tuss med hår där, som dessutom har blod på sig. Sprang snabbt in och i farstun mötte jag Robert och hundarna. Dixie var blodig på ryggen, men hittade inget sår. Sedan såg vi hur det rann blod på golvet och såg sedan att hela svansen var helt blodig. Ville inte själv börja kolla där så ringde veterinären direkt. Hon bad oss komma in så dom fick kolla om det bara var ett sår eller om det var något annat.
Direkt när vi kom dit rakade dom bort hår från svansen för att kunna se vad som hade hänt, det visade sig att 2 cm ben stack ut och att skinnet som hade varit över hade slitits bort. Dixie fick bedövning och vi fick sitta i väntrummet och vänta på att det skulle värka. Efter ca 30 min fick vi komma in igen, då sa dom att dom blir tvungna till att amuptera svansen så hon fick en kanyl i frambenet. Dom sövde henne och satte igång, medans åkte jag och Robert hem och bytte kläder. Mina byxor var helt blodiga efter att ha haft henne i famnen.. Ringde mamma snabbt, var helt chockad själv så minns inte riktig vad jag sa. Vet bara att tårarna börja rinna så fort jag skulle börja förklara,
Nu idag mår Dixie jättebra, stygnen är borttagna för ca 1 vecka sen, och är numera korthårig. Bestämde oss för att raka ner hon när vi ändå inte kan ställa ut henne på ett tag, det är säkert skönt för henne.
Ni som har läst min blogg har säkert sett dom 2 bilderna på Dixie när hon ligger med bandage..
Det var den 29;e juni olyckan inträffade. Vi hade just kommit till mamma och pappa, la en filt på gräset och skulle börja få lite färg.. Robert tänkte att han skulle tvätta bilen så han var påväg in för att hämta en hink. Dixie som låg under grannens husvagn i skuggan fick lite väl bråttom efter husse. Hörde bara ett litet pip ifrån henne när hon sprang iväg men tänkte inte mer på det. Sedan när jag vänder mig om hänger en stor tuss med hår där, som dessutom har blod på sig. Sprang snabbt in och i farstun mötte jag Robert och hundarna. Dixie var blodig på ryggen, men hittade inget sår. Sedan såg vi hur det rann blod på golvet och såg sedan att hela svansen var helt blodig. Ville inte själv börja kolla där så ringde veterinären direkt. Hon bad oss komma in så dom fick kolla om det bara var ett sår eller om det var något annat.
Direkt när vi kom dit rakade dom bort hår från svansen för att kunna se vad som hade hänt, det visade sig att 2 cm ben stack ut och att skinnet som hade varit över hade slitits bort. Dixie fick bedövning och vi fick sitta i väntrummet och vänta på att det skulle värka. Efter ca 30 min fick vi komma in igen, då sa dom att dom blir tvungna till att amuptera svansen så hon fick en kanyl i frambenet. Dom sövde henne och satte igång, medans åkte jag och Robert hem och bytte kläder. Mina byxor var helt blodiga efter att ha haft henne i famnen.. Ringde mamma snabbt, var helt chockad själv så minns inte riktig vad jag sa. Vet bara att tårarna börja rinna så fort jag skulle börja förklara,
Nu idag mår Dixie jättebra, stygnen är borttagna för ca 1 vecka sen, och är numera korthårig. Bestämde oss för att raka ner hon när vi ändå inte kan ställa ut henne på ett tag, det är säkert skönt för henne.
Så här snygg är våran piga nu :D
..
Imorgon kommer en riktig uppdatering om vad som har hänt senaste veckorna, bl.a om Dixies operation osv..
Så håll ut mamsen ;)
Så håll ut mamsen ;)
